morokowski

hej hemma.

hemkomsten skedde mitt i natten och allt jag ville var att få sova.
inte för alltid men. sova bort en tredjedel av måndagen iaf.
så.
det gjorde jag.
kom först på eftermiddagen till svenskan, där jag spenderade timmen(?) med att skriva ner Sony ericsson låtars namn i snygga stilar. (ni vet dom låtarna som redan ligger på mobilen, innan du får den i handen.)
come back down, valley, blue birds. nature. Listan kan göras lång.

när jag sen kom hem. trött, bruce sjungandes i mina öron, As blue as a boy can be. så sken jag ändå upp i höstmörkret.

för i min frys lämnade jag en Ben & Jerry . Haleluja!
jag skyndar mig upp men ser till min förfäran att glassen, den dyra glassen är. inte där!
Någon jävel har ätit upp min glass.
jag sjunker ner i tårar, mi-hin glaaaass. Kaos. i mig.

man förstår att allt inte står rätt till när man snart ligger i något som skulle kunna kategoriseras som "foster ställningen" mitt på köksgolvet och i huvudet förbannar alla människor.
stackars barn.
Det som får mig tillbaka på fötter är att i horisonten syns framtiden. och den är ljus. apelsinträd och glatt.

hatet mot dom man igentligen på någon nivå älskar. önskan om att man inte kände som man faktiskt gör. vad är problemet, med mig? eller är det bara det att jag hatar att folk äter min glass? analysera på, mina vänner.

det är rätt roligt faktiskt. pratade om detta med john om jag inte minns fel, att sen vi började läsa psykologi (psykologi A)
så har vi börjat analysera allt som händer. och på något jävla vänster har jag fått för mig att jag kan agera nån slagt psykolog. och faktiskt hjälpa människor.
jo men tjena.

på nån nivå tror jag kanske att min text här, kan sätta galler i era, The läsares huvuden.
sätta tankar i omlopp.
(ville skriva spel också men det blev för Hej-hej-klysha)

nu ska jag samla ihop mig och börja fundera på vad kärlek är. en uppsatts jag tydligen skulle ha skrivit.
inlämning i morgon 08.00

ja, jag vet ju vad det inte är iallafall. det är en början.
K